Hej igen från Lisa!
För ett par veckor sedan var jag hos min mamma Nima och syster Idun i Partax kennel, medan husse och matte var i England. Det var jätteroligt att träffa släktingarna. Taxen Aston var lika snäll som jag kom ihåg honom. Lilla Tove hade fin hand med Idun.
Jag fick min päls trimmad medan jag var där. Det känns skönt att se slank ut! Man är väl tjej! Babypälsen är ett minne blott.
I lördags var jag på hundutställning. Det var ett skällande! Efter lång väntan fick vi gå i ring medan en tant tittade på oss. Jag var mest intresserad av den godbit husse hade i handen. Men det blev värre. Jag fick stå uppe på ett bord medan domaren klämde mig på magen och överallt. Ja, till och med i munnen! Min syster Ozzy blev utsatt för samma behandling. Sen sa domartanten, att vi blev etta och tvåa! Vi är alltså bäst, men det visste vi ju redan tidigare!
Regn och snö idag. Husse säger att han längtar efter våren. Jag undrar hur den är. Det blir min första. Idag fyller jag åtta månader. Tiden går, säger matte, som idag har varit och fått sin gipsade arm omsedd.

Hälsning från Lisa

Min syster Ozzie har varit så flitig med att skriva om sina äventyr, så nu är det väl dags att jag, Lisa, också berättar vad jag varit med om.
När det var kallt och frostigt för någon vecka sen lade sig isen på den lilla tjärn vi har utanför huset. Det var jättespännande att gå på vattnet! Jag kunde se stenarna på bottnen men det var omöjligt att skrapa fram dem. Husse sa, att jag liknade Bambi när jag försökte springa på isen.
Nästan varje gång vi är ute på promenad har jag med mig ett jaktbyte hem - grenar och barkbitar som jag samlar på verandan. En dag hade jag med mig en skogsmus, ett byte som jag blixtsnabbt hade nedlagt i skogen, och som jag tänkt ta med hem. Matte förbjöd mig ta in den i huset. Jag kan inte förstå varför! Husse slängde den säkert någonstans - jag får nosa upp den! Det är roligt att sniffa i marken och kolla vilka hundar som varit ute. Husse säger att jag läser tidingen! Ibland träffar jag kompisar ute i skogen och då bjuder jag upp till lek!
Nu längtar vi efter våren och ljuset. Det är så mörkt på kvällarna och jag hjälper till att skrämma det svarta på flykten genom att skälla rakt ut när vi startar kvällspromenaden.

Snö, snö, snö

Härliga snö!!! Lite tunt lager kanske, men ändock snö. Och för den delen, jag har förstått att man inte kan ha särskilt stora krav på just snö biten om man bor i Göteborg. Kyla och isiga vindar, jepp det har vi i massor, men snö kan man visst inte alltid räkna med.
Min mastiffkompis Tjorven berättade en gång att när det blir riktigt mycket snö kan man åka kana på magen. Vet inte riktigt hur hon menar, men jag längtar tills det blir riktigt mycket snö - då får hon visa hur man gör, det ska visst vara väldigt kul.
Matte åkte skidor i Lofsdalen förra veckan, där var det visst massor av snö och -21 grader den kallaste dagen. Då är det kallt - och snön stannar kvar. Här är snön nästan helt borta. Det var riktigt kul att gå ut i morse, det var inte många som hade varit ute innan jag och matte kom ut, nästan var vi än gick var vi först på plats. Själv känner jag ju sånt med nosen, men nu såg även matte det eftersom snön var orörd. I morse träffade jag Eddie på vår favoritplats och vi lekte jaga i snön och halkade runt, och hade hur kul som helst.
När jag var ute med husse på lunchen var det inte riktigt lika kul, all snön var slaskig och jag blev mest kladdig och smutsig. Ok, det är väl inget jag bryr mig så mycket om - jag är ju ändå en hund!

Skräp för en del, skatter för andra

Ni vet hur folk slänger allt möjligt, och omöjligt, skräp utomhus. En av de slängda grejjerna är en bit kork som jag har spanat in ett bra tag nu, men matte har inte tillåtit mig att komma tillräckligt nära - kanske trodde hon att det var en bajskorv, det är ungefär samma form, i alla fall om 'korven' kom från en lite större hund än mig. En riktigt fin 'korv' kan vara gott ibland, men husse och matte förstår inte tjusningen.

Nåväl, korken. Igår såg jag till att fånga korken och bar iväg på den, jag insåg att ett så attraktivt byte skulle behöva gömmas illa kvickt och agerade snabbt och smart, så som jag brukar agera - jag är ju ändå en Parson Russell, en sån som Tintin's hund Milou är. För att finta matte lade jag själv först en rejäl korv långt in bland några buskar, och medans matte kämpade med grenarna för att nå att plocka upp efter mig passade jag på att gräva ner min skatt under en buske. Smart va?!!

Nästa promenad gick vi förbi min skattgömma och jag kände att korken var nog inte riktigt säker där ändå så jag plockade med mig korken. En bit längre bort hittade jag ett ännu bättre gömställe vid foten av en buske. Den här gången grävde jag en rejäl grop innan jag lade ner korken och öste på jord och löv och packade ordentligt. Snyggt tyckte jag!! Visst blir man lite svart om tassarna och nosen, men man får inte vara rädd för att göra skitgörat, så är det bara.

Nu fattar ni klart att den där korken är perfekt gömd på ett säkert ställe. Jag har varit förbi ett par gånger för att titta till den, jag fintade med att gå till det första gömstället innan jag gick till till det andra, man vet aldrig vem som spanar på en.

Ikväll kände jag att jag skulle nog ta med mig den där korkbiten så jag drog med matte till gömstället och grävde och grävde. Men inget!! Jag fick till och med matte att hjälpa till, men hon är inte så bra på det där med att gräva i kall blöt jord - i mörker.

Vad tror ni har hänt? Jag gissar på att en slug räv har varit förbi och stulit min skatt. Dummer! Så får man ju inte göra alltså!

Fast för att vara på den säkra sidan ska jag ta med mig en rejäl skyffel nästa gång vi ska gå åt det hållet, jag kan ju ha underskattat min suveräna grävförmåga och grävde kanske lite väl djupt.


Ha dé! /Ozzie

Vaddå leka själv?

Husse och matte säger att jag måste lära mig att underhålla mig själv, att de inte alltid kan släppa allt för att leka med mig.

Yeah Right!!

Vad betyder det egentligen? Tittar jag lite lätt på dem under lugg (ja jag har lugg nu!! So what?!!) med lite lätt sorgsna ögon, gör de som jag vill. I alla fall ibland.

Och fungerar inte det kan jag alltid gå runt och nosa, eller lägga mig vid deras fötter och sucka. Det ena får dem att tro att jag behöver gå ut för att göra nummer ett eller två, det andra får dem att tro att jag är sjukligt uttråkad. Vilket som så blir det fart på dem.

Vilket tror ni är roligast, att underhålla sig själv med att bita i en knut, i en gammal sock, eller att bita sönder hundburen - eller att springa efter bollar och frisbees eller att göra en massa konster och få köttbullar som belöning? Fundera lite på det ni.

Man får inte vara dum som liten valp.

Och en Parson Russell valp är speciellt odum, i synnerhet jag.

/Ozzie

Min första jul

Hoppas ni har haft det bra i julhelgen. Husse, matte och jag åkte till vår stuga och gick långa promenader på stranden. Eller rättare sagt, de gick och jag sprang - det är alltså bara såååå galet kul!!

Fast någon borde ha bättre pli på vågorna, aktar man sig inte blir man lätt blöt, de är snabba de rackarna. De stannar inte när man skäller på dem heller,,, Har någon ett bra tips på hur man uppfostrar vågor?

Stugan har en fräck trädgård, lite väl orörd för min smak så jag försöker bidra så gott jag kan med att gräva lite gropar här och där, det måste ju se hemtrevligt och inbjudande ut, eller hur!?

Det finns också en häftig halvmetershög mur att klättra på, fast jag trillade ner från den, säg inget till någon, det är lite pinsamt, jag är ju faktiskt ingen bebis längre. Men jag vet inte vad som hände, jag trillade och slog ena benet lite illa. Jag kunde inte riktigt stödja på det, mest hoppade jag på tre ben. Husse och matte tog med mig till veterinären. Fattar ni hur kul det är där? Det finns andra hundar att leka med och en massa människor som ger en godis och säger att man är såååå söt. Fast de där sprutorna kunde de behållt för sig själva.Och det var lite fuskigt att de klippte klorna när jag var groggy och inte kunde fightas. Får man göra så?? Skulle inte tro det va. Men sen hade jag inte så ont längre och har gått på alla fyra sedan dess.

Julafton firade vi med mattes släkt hemma hos hennes syster och hennes familj, jag sov inte många minutrar eftersom allt var nytt och där fanns flera barn att leka med. Lite orättvist var det tycker jag att alla andra fick en massa god julmat och choklad, allt jag fick var en köttbulle. Ok, den var jättegod, men ändå! Och jag lyckades sno åt mig en liten chokladbit som ett barn tappade, mattes fingrar var snabbt i munnen på mig men jag hade redan svalt. Hehe. Är jag inte snabbare än henne får jag inget gott.

Det kom en konstig gubbe på besök, massa vitt hår i ansiktet och rödklädd, alla barnen blev väldigt uppspelta men jag brydde mig inte om honom, jag fick en toarulle med godis i - det krävs koncentration för att få ut godsakerna.

Sen fick jag ett stort ben, inslaget i något papper - varför vet jag inte - jag var duktig och rörde inte benet, trots att matte la det framför mig en bra stund innan hon hade tagit bort pappret

Igår på nyårsafton var vi ute en lång runda, husse och matte försökte lära mig apport. Visst var det kul att springa efter leksaken de kastade, men varför ska jag bära tillbaka den? Kastar de saker omkring sig får de allt plocka upp dem själva tycker jag.

Jag träffade en ny kompis, Ludde, en 8 månaders Jack Russell/långhårig Chihuahua kille. Han hade fina lockar, påminde om min syster Lisa fast grå-svart och lite större. Han var kul! Lika pigg på att springa, jaga och hoppa som jag är. Fast jag blev lite trött och missade de flesta fyrverkerierna eftersom jag sov...

Förresten, vad är vitsen med fyrverkerier och smällare? De låter högt och gör ett fint mönster på himlen i några sekunder. Visst, människor är enkelspåriga och kanske är det något bara de förstår det roliga med. Men något jag inte kan fatta är varför folk inte plockar upp efter sig. Överallt är det en massa fyrverkeripjäsrester och sönderslagna champangeflaskor. Varför plockar folk inte med sig skräpet hem? Vet de egentligen vilken skada en vass glasbit kan göra på mina små tassar? Hur lång tid tar det egentligen för skräpet att förmultna? Kanske förmultnar fyrverkeripjäsresterna av sig själva...

Idag har matte försökt göra mig fin, jag fyller ju halvåret imorgon, hon plockade min päls, fast det tycker jag inte om. Varför ska den bort nu - det är flera minusgrader ute, matte tar på sig långkalsonger för att gå ut, varför ska min päls av? Fast jag lät henne inte hålla på många minutrar. Hehe.

Istället fick jag ett skönt bad. Att bada i badkaret är klart bättre än ett ofrivilligt dopp i havet. För er som känner mina systrar Lisa och Kelda vet att de har långa vackra lockar, visst är jag lite lik dem nybadad, nytorkad och nyskakad.

Imorgon blir vi alltså 6 månader och jag ser fram emot ett härligt, spännande och roligt nytt år, med blöta strandpromenader, långa klor och krulliga lockar (det är ju så en tjej ska se ut inte sant).

God fortsättning på 2009 önskar Ozzie!

Valpträff i Uddevalla

Välkommen till vår valpblogg där vi delar historier om parson russell terriern Ozzys fem flickors äventyr. Bilder och berättelser om Idun, Lisa, Kelda, Ozzie och Mimmi kommer att läggas upp så vi får följa syskonens uppväxt och erfarenheter.

Valpträff!
Lördag den 15e nov träffades alla fem valparna på kenneln Partax, hemma hos Linda. Som fem elvispar far de runt i trädgården och lekte så att blodet sprutade. De lekte jättebra och svansarna viftade förfullt - blodbadet orsakades av valparnas mjölktänder som hängde på sniskan och fastnade i varandras pälsar. Så det såg värre ut än vad det var :)

Vi fick lektion i trimning, (de söta små rufsiga vovvarna ska nu få se ordentliga och välkammade ut) kloklippning och valparna blev klämda och kända på.

Många timmar senare for vi hem med en hög trötta men glada valpar redo för att trimmas klart.